Livet efter detta.

Fortsätter det såhär kommer saker gå åt helvete.

Jag kommer få alla runtomkring mig att hata mig och när jag väl fått det som mitt undermedvetna tydligen är ute efter kommer jag försvinna.
Dom säger att ingenting försvinner egentligen.
Våra kroppar omvandlas till energi som ger liv till andra varelser.
Dom säger att vi kommer från döda stjärnor vars energi förts genom rymden i from av rörelseenergi eller strålning som sen satt fart på skapelsen av planeter och liv.
Våra medvetanden är energi egentligen.
Elektriska impulser.
Tänk om våra medvetanden skapar ett fingeravtryck på den energin innan den frigörs?

Jag tror inte på bibeln för fem öre och jag förstår mig inte på folk som helt seriöst tro att gud skapade jorden på sju dagar för sextusen år sen.
Visst är jag öppen för möjligheten till en kosmisk intelligens som haft ett finger med i spelen nån gång under den evighet som varit men bibeln är bara skum.
Skulle nån skriva bibeln för första gången idag skulle dom nog inte ha så mycket luckor i logiken.
Det skulle räcka med ett A4 där dom sa åt oss att det är fel att såra någon fysiskt eller psykiskt.

Men det kan också vara så att vi helt enkelt är mer avancerat uppbyggda kolbitar utan att det är nåt speciellt med oss överhuvudtaget.
När man dör är det ingen evighet av "ingenting" som religiösa försöker få det till att vi som inte tror tror.
Det är ingen evighet, det är raka motsatsen till en evighet, det är ingenting, man existerar inte.
"Du har gjort ditt och nu är det slut på ditt slösande av blod svett och tårar, nu slipper du allt det där."
Skulle det vara så hemskt? Knappast.
Det skulle vara lika himmelskt som... himmelen.

Jag har ingen brådska att få reda på vad som händer men jag känner mig fan tröstad av att veta att jag inte är en fånge i den här världen, jag kan närsomhelst välja att gå vidare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0